Publikation i Läkartidningen

Den  5 maj publicerade Läkartidningen forskningsstudie om analys av ctDNA för tidigare upptäckt av lungcancer.
En studie där Cancerstiftelsen i Kalmar län är en av finansiärerna.

Lungcancer är den vanligaste orsaken till cancerdöd globalt. Tidig diagnos och en individualiserad behandlingsstrategi är avgörande för att förbättra överlevnaden och livskvaliteten för lungcancerpatienter. Alla tumörer orsakas av skador på DNA- och/eller RNA-nivå [1], och under det senaste årtiondet har flera cancergenetiska biomarkörer (mutationer och fusionsgener) identifierats som möjliggör en genetisk subgruppering av lungcancer, som nu även ofta kan matchas till en riktad molekylär precisionsbehandling [2]. De senaste åren har det även tillkommit en revolutionerande utveckling av analysmetoder inom diagnostiken, där man genom ett blodprov kan analysera cirkulerande tumör-DNA (ctDNA) för detektion av biomarkörer [3].

Läs mer: https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/originalstudie/2024/05/tidigare-upptackt-av-lungcancer-med-analys-av-tumor-dna-i-blod/

Glastaket – en viktig funktion för alla

Att vara patient på Kalmar Länssjukhus för strålbehandling kan upplevas på många sätt. En som dagligen möter patienter är onkologisjuksköterskan Maria Wimmergren.

-Till oss kommer man för strålbehandling som antingen är botande eller lindrande. Det är många patienter som upplever behandlingsperioden som tuff, inte minst psykiskt, vilket vi har största förståelse för. Att i detta skede göra allt vi kan för att stötta patienten är viktigt och helt naturligt för oss. Som en del i detta är den fysiska miljön som patienten kommer till viktig.

Vad tänker du på då?

– Inne i de två behandlingsrummen har taken, som normalt sett består av ljudabsorbenter, försetts med belyst glastak föreställande bilder på blommande träd med blå himmel och lite stackmoln. Dessa glastak sprider ett helt annat ljus inne i behandlingsrummet, nästan känslan av ständig vår. Patienterna har något rofyllt att titta på när de ligger på britsen för sin behandling och på något sätt skingras tankarna för en liten stund och man fokuserar på något annat än just strålningen.

Hur kom ni på idén med glastak?

– Vi var på studiebesök på andra behandlingsenheter och fick inspiration till att göra något liknande här i Kalmar. Dels visade studierna att patientnyttan var stor, och även att det gav betydligt bättre arbetsmiljö för medarbetare. Behandlingsrummet har inga fönster och därmed inget dagsljus.

Sagt och gjort så skickade vi in en ansökan till Cancerstiftelsen i Kalmar län och berättade om de studier som gjorts gällande vikten av miljön i ett behandlingsrum, och att vi fått till oss att det hade stor patientnytta.

Vi fick svar att de sa ja till vår ansökan, där stiftelsen stod för kostnader av själva glastaket och regionen stod för elarbeten.

 

Vad säger patienterna när de kommer hit för behandling?

– Vi får flera samtal i veckan från patienter som berättar att man känner ett lugn och att man blivit mindre stressad då man haft något att titta på betonar Maria.

 

Christina Delborn, avdelningschef på Strålbehandlingen, berättar att man i dag tar emot patienter från 18 år och uppåt, detta sedan 2003. Inom verksamheten arbetar ett 80-tal medarbetare med medicinsk behandling och strålbehandling.

– Vi ser ett ökat antal cancerpatienter men även ökat antal behandlingar, vilket i sin tur medför att vår verksamhet behöver större lokaler som vi kommer att få inom ett par år.

Vi sökte medel från Cancerstiftelsen i Kalmar län och beviljades även medel för en mer vilsam behandlingsstol med kringutrustning samt en TV för patienter som vistas här under en hel dag. Så i stället för att ligga på en brits och vila så har vi nu en behandlingsstol där man kan ändra läge efter hur man vill sitta eller ligga. Denna tillsammans med TV:n har gjort stor skillnad för patienter som tydligt uppger att man upplever att dagen gått bättre genom att ha något att titta på menar Christina.

Två forskningsprojekt för tryggare vård

Livskvalitet och trygghet under rehabilitering i hemmet

Camilla Wennerberg och Mirjam Ekstedt

Två forskningsprojekt med direkt koppling till cancervård är Trygg Vård i hemmet respektive Sexuell hälsa för prostatacancerpatienter. Mirjam Ekstedt som står bakom båda ansökningarna är sjuksköterska, professor i vårdvetenskap vid Linneuniversitetet.

Hon ser att forskningen går framåt och att det har hänt mycket inom detta område.

-Forskningen har gjort stora framsteg där allt fler idag kan leva med sin cancer vilket i sig är helt fantastiskt. Vi har tillsammans med personal och patienter utvecklat ett digitalt stöd som i grunden handlar om att kunna stärka egenvården i hemmet och öka trygghetskänslan.
Projektet Trygg vård i hemmet har utgått från behov som vi sett och utvecklat en digital plattform genom vilken patienter med prostatacancer kan få information och svar på frågor, kunna berätta för sjukvården hur man mår och få stöd och påminnelser att genomföra egenvård, allt för att patienten ska få så bra stöd under behandling och rehabilitering som möjligt. Frågor som ställs i projektet är hur ett digitalt stöd kan stödja bäckenbottenträning i förebyggande syfte eller om kontinuerlig träning kan påverka minskat urinläckage och hur mannen mår psykiskt efter en genomförd behandling. Analys av data från studien pågår och kommer att presenteras på hemsidan under 2022.

Projektet Sexuell hälsa bygger därför vidare och fokuserar på om internetbaserat stöd.

Camilla Wennerberg är Uroterapeut, specialistsjuksköterska vid Region Kalmar och  doktorand vid Linnéuniversitetet säger:

-Jag möter många patienter som drabbats av prostatacancer och ser hur viktigt det är att känna stöd i den situationen man befinner sig i. Det gäller att hitta en väg framåt och ibland en acceptans för situationen som den är. Många vittnar om stigmatisering och oro i olika faser, allt från själva beskedet, till livet efter en behandling. Det är viktigt och grundläggande att man känner trygghet och att man blir sedd och lyssnad på samt att patientens kan kommunicera med vårdpersonal om sitt mående.

Hur har patienter som varit med i projekten upplevt det digitala stödet?

-Det har varierat, en del tycker att det har varit överflödigt säger Camilla. Det passar inte alla, men andra har upplevt det som ett viktigt stöd och påminnelse om träning och att det är ett bra sätt att kommunicera eventuella symptom. Det fanns även viss ovana både bland patienter och personal att använda digitala verktyg under rehabilitering. Sjuksköterskorna upplevde att det var positivt att de fick feedback och kunde ge återkoppling till patienter via mail.

Vad hoppas ni på inom en 5-årsperiod gällande cancerbehandlingar?

– Att det ska finnas en valmöjlighet  i det stöd som erbjuds, beroende på vad man som patient känner mest behov av, oavsett om det är ett digitalt system där man kan få support på distans eller om ett samtalsstöd är viktigast.

Vi önskar även att det material och erfarenheter som projektet gett upphov till ska kunna användas för fler cancersjukdomar och cancerrehabilitering. Båda dessa forskningsprojekt ser ut att kunna etableras i stöd och behandlingsplattformen 1177, vilket öppnar upp för en mer jämlik tillgång till stöd oavsett var man bor.

Vi vill rikta ett tack för att vi fått möjlighet att genomföra dessa båda projekt, vilka kan påvisa hur viktigt det är med digitala verktyg med möjlighet till individanpassat stöd.

Faktaruta

–       Patienter med prostatacancer kan uppleva att de hamnar i ett vakuum mellan de planerade kontakter de har med vården.

–       Hanteringen av egenvård efter prostatacanceroperation är en process, vilken inkluderar att få grepp om sin situation till att manövrera känslor om hur man ska hantera egenvården på lång sikt.

–       Patienter som hade tillgång till ehälsotjänsten ePATH hade inte mindre symtom i form av urinläckage än kontrollgruppen.

–       Resultat indikerar på att ehälsotjänsten ePATH kan göra patienter mer uthålliga i sin bäckenbottenträning på lång sikt.

–       Patienter som läcker större mängder urin efter att ha opererats för prostatacancer tränar bäckenbottenträning i större utsträckning än de som läcker mindre.

Figur som visar egenvårdsprocessen (Wennerberg, C., Schildmeijer, K., Hellstrom, A., & Ekstedt, M. (2021). Patient experiences of self-care management after radical prostatectomy. Eur J Oncol Nurs, 50, 101894. doi:10.1016/j.ejon.2020.101894)

 

____

Publicerade artiklar

1. Schildmeijer K, Wannheden C, Nilsson L, Frykholm O, Hellstrom A, Flink M, Ekstedt M: Developing an eHealth Tool to Support Patient Empowerment at Home. Stud Health Technol Inform 2018, 247:925-929
2. Schildmeijer K, Frykholm O, Kneck A, Ekstedt M: Not a Straight Line-Patients’ Experiences of Prostate Cancer and Their Journey Through the Healthcare System. Cancer Nurs 2019, 42(1):E36-e43.
3. Ekstedt M, Schildmeijer K, Wennerberg C, Nilsson L, Wannheden C, Hellstrom A: Enhanced Patient Activation in Cancer Care Transitions: Protocol for a Randomized Controlled Trial of a Tailored Electronic Health Intervention for Men With Prostate Cancer. JMIR Res Protoc 2019, 8(3):e11625.
4. Nilsson L, Hellstrom A, Wennerberg C, Ekstedt M, Schildmeijer K.(2020) Patients’ experiences of using an e-Health tool for self-management support after prostate cancer surgery: a deductive interview study explained through the FITT framework. BMJ Open. 2020;10(6):e035024.
5. Wennerberg, C., Schildmeijer, K., Hellstrom, A., & Ekstedt, M. (2021). Patient experiences of self-care management after radical prostatectomy. Eur J Oncol Nurs, 50, 101894. doi:10.1016/j.ejon.2020.101894

 

Presentation på konferenser

6. Ekstedt, M, Frykholm, O, Nilsson, L ”Ett stöd i berg-och-dalbanan för patienter med prostatacancer – en eHälsotjänst från Karolinska Institutet och Linnéuniversitetet” . Oral presentation Vitalis 2017 Göteborg 24-26 April
7. Ekstedt, M. & Hellström, A.Synergy of patients and health professional in successful implementation of digital health tools. Poster presentation at the 18th International Conference on Integrated Care, Utrecht, Netherlands. 23-25 maj 2018
8. Nilsson, L, Kirsebom, M, Wannheden, CEkstedt, M. Ett steg mot vision eHälsa 2025! Erfarenheter av att utveckla och pilottesta eHälsotjänster som en brygga mellan sjukvård och egenvård i hemmet. Oral presentation Vitalis 2018 Göteborg 24-26 April
9. Sockolow P, Helleso R, Ekstedt M. Digitalization of Patient Information Process from Hospital to Community (Home) Care Nurses: International Perspectives. Panel at the Nursing Informatics meeting in Guadalajara Mexico 06-08 June 2018

 

Facktidskrifter och dagspress                    

1. Ekman, B., Milos Nymberg, V., Richter Sundberg, L., Nilsen, P., Pestoff, R., Calling, S., Ekstedt, M.,… Kristensson Ekwall, A. (2020) ”Skala upp den digitala vården i Sverige! Dagens Medicin, 20 Mars 2020 https://www.dagensmedicin.se/opinion/debatt/skala-upp-den-befintliga-digitala-varden-i-sverige/ Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-8082
2. Wengström, , Ekstedt, M., Einarsson, S., Pálsdóttir, AM., Bergfeldt, K., (2021) Digitala lösningar kan ge fler tillgång till cancerrehabilitering Dagens medicin 22 Sept 2021https://www.dagensmedicin.se/opinion/debatt/digitala-losningar-kan-ge-fler-tillgang-till-cancerrehabilitering/
3. Wennerberg, C. (2021) eHälsa som stöd i rehabilitering efter prostatacancer. Cancervården, nr 2 2021. https://www.swenurse.se/download/18.87a58217bfc2879f22b08a/1632222345080/Cancervarden2102_low.pdf

 

– Vi värnar livet och livskvalité 

Enheten för palliativ medicin har erhållit ekonomiskt bidrag från stiftelsen:
– Vi värnar livet och livskvalité 

Enheten för Palliativ Medicin ( EPM) organiserar den specialiserade palliativa vården i Region Kalmar, där arbetar Annelie Gustafsson avdelningschef och Charlotta Fredriksson, specialistsjuksköterska tillsammans med andra medarbetare. Duon berättar om verksamheten och hur man kan komma i kontakt med enheten som innefattar avdelning 30 med 10 slutenvårdsplatser ( på länssjukhuset i Kalmar), Lasarettsansluten hemsjukvård (LAH) med möjlighet till 40 hemsjukvårdsplatser (  i centrala Kalmar) och det Palliativa rådgivningsteamet som arbetar rådgivande till vårdgivare i hela Kalmar län för tillgång till palliativ  specialistkompetens på vårdavdelningar, mottagningar, hälsocentraler, i hemsjukvården och på vård- eller omsorgsboende.

I södra länsdelen arbetar Charlotta som specialistsjuksköterska:

”Mina samtal med vårdgivare och patienter handlar mycket om att  ge råd  kring symtomlindring och andra palliativa vårdbehov vilket kan bidra till  att möjliggöra för bästa möjliga livskvalitet. Insatserna kan se olika ut och det är viktigt att se och möta den enskilda människans behov utifrån ett helhetsperspektiv ”       

Arbetssättet på enheten har funnits sedan 2001 och är väl inarbetat. Patienter som kommer i kontakt med enheten har  symptomgivande, obotlig cancersjukdom  med behov av att lindra lidande och främja livskvalitén

Personer med cancer som kommer till vårdavdelning 30 kan göra det av olika anledningar. En del är inlagda för för symtomkontroll /symtomkontroll ofta med komplex problematik eller svårbehandlade symtom med exempelvis strålbehandling . En del patienter träffar vi endast under några få dagar, andra under flera månader och ibland år, allt beroende på hur vårdbehoven ser ut.

Man kan sammanfatta vår verksamhet med att värna livet, ge god symtomlindring och sträva efter bästa möjliga livskvalitet.

I vilket sammanhang har ni kommit i kontakt med Cancerstiftelsen i Kalmar Län

– Det har vi genom de medel som ni avsatt för bland annat utbildningar, studiebesök, konferenser kopplat till cancersjukvård för personal inom vården. Vi är många som sökt och fått utbildningsinsatser beviljade av stiftelsen genom åren. Detta har varit och är värdefullt och har stor patientnytta. Utbildningsinsatser stärker oss i vår roll inom just cancersjukvård i Kalmar län.
Saeid, sjuksköterska inom Enheten för palliativ medicin, gick kursen i  ”Samtalskonst”  i Rimforsa: ”Jag förstod vikten av hur jag börjar och avslutar det svåra samtalet – har haft stor nytta av kursen i mitt arbetsliv”

På bilderna nedan ser du kollegorna Charlotta Fredriksson och  Annelie Gustafsson.

Fakta antal personal på Enheten för Palliativ Medicin

Läkare med specialistkompetens  i palliativ medicin  : 4

Sjuksköterskor specialiserade  i palliativ vård: 3

Undersköterskor specialiserade i palliativ vård: 3

Sjuksköterskor avd 30/LAH :  27

Undersköterskor avd 30/ LAH  :  13

Sjuksköterskor i palliativa rådgivningsteamet : 9

Medicinska sekreterare : 2

Tillgång till fysioterapeut/arb. terapeut, sjukhuspräst, kurator

Cancerstiftelsen beviljar sammantaget 850 000 för forskning

December 2021
Cancerstiftelsen i Kalmar län beviljar forskningsanslag på 850.000 (2021-23) till cancerforskare Fredrik Enlund vid Diagnostiskt centrum, RKL.

Fredrik Enlund (docent) ska med sina forskarkollegor i Kalmar göra genetiska undersökningar av lungcancer i syfte att påskynda utredningstiden och identifiera patienter som har särskild nytta av målstyrd cancerbehandling.
Fredrik menar följande
” -Med ny genetiskt teknik (NGS-teknik) som finns etablerad här i Kalmar ska vi bl a  utföra en fördjupad genetisk analys på DNA från cancerceller med syfte att förstå varför vissa tumörer svara bättre på målstyrd cancerbehandling än andra.” Vi är tacksamma för det fina forskningsanslag som Cancerstiftelsen och deras bidragare ger oss”.
http://Projektrapport_lungcancer_Cancerstiftelsen 210926